||Sundarakanda||
|| Sarga 11 ||
|| Meanings and Summary in English ||
Sanskrit Text in Telugu , Kannada, Gujarati, Devanagari, English
|| om tat sat||
Sundarakanda
Sarga 11
( with word meanings sloka summary and commentary)
Tika Traya summarizes the Sarga as follows: "maṇḍōdaryāṁ jātāṁ sītātvabuddhiṁ yuktiparyālōcanēna nivartayan hanumān pānabhūmigataṁ rāvaṇaṁ paritaḥ prasuptā nānāvasthāḥ striyaḥ anēka vidhānapātrādikaṁ ca avalōkayat | paradāra darśanajanyaduritam viśañkayā vaśīkr̥ta manaskatvāttatsaṁsargaṁ nirākurvastatrālabdhasītāśuddhiranyatrānvēṣaṇaṁca upakramatē|"
The story in the eleventh Sarga can be summarized as follows.
Having been delighted on seeing Mandodari, having mistook Mandodari to be Sita, Hanuman stopped for a moment and thought about Sita again. In separation from Rama,"sā na svaptuṁ"- meaning she will not be able to sleep; "na bhōktuṁ" - meaning she will not able to eat; "nāpyalaṁkartum" - meaning she will not be able to decorate herself. Concluding that it must be somebody else "anyēyaṁ iti niścitya", Hanuman continued his search for Sita.
With all his determined search, what Hanuman saw was Ravana who was sleeping, having had love games with"rūpasallāpa śīlēna"- women with pleasing disposition and willing to play, "yuktagītārthabhāṣiṇā"- women who were capable of speaking and singing appropriately. He was being served by "aṁganānāṁ sahasrēṇa"- thousands of pretty women.
Moving about, he saw "mr̥gāṇāṁ mahiṣīṇāṁca varāhāṇāṁ ca" food made with meat of variety of animals. Wonderful eatables and wonderful drinks were visible everywhere. There the women were sleeping embracing one another. In the deep sleep they are tugging at the clothes of other women. They were in varying postures having participated in acts of love. The place was filled with air blowing gently with pleasant smelling scents, making one succumb to the power of sleep..
Hanuman searched all over in the inner chambers. But he could not find Sita.
Now we will go with word meanings and summary of all Slokas.
|| Sloka 11.01||
avadhūtāya ca tāṁ buddhiṁ babhūvāsthita tadā|
jagāma cāparāṁ ciṁtāṁ sītāṁ prati mahākapiḥ||11.1||
sa|| mahākapiḥ tāṁ buddhiṁ avadhūya avasthitaḥ babhūva| sītāṁ prati aparaṁ ciṁtāṁ jagāma||
Tilaka Tika says- avadhūyaca tāṁ buddhiṁ sītāsaṁbhāvanayāpravr̥tāṁ kāpēya viṣayāṁ buddhim avadhūya tyaktvā avasthitaḥ sthiratāsvabhāvē pratiṣṭhitaḥ sītāṁ prati tadviṣayāmitarāmanyāṁ cintām pūrva cintāvighaṭikāṁ jagāma|
||Sloka meanings||
mahākapiḥ tāṁ buddhiṁ avadhūya -
the great Vanara having rejected his judgement
avasthitaḥ babhūva - stood there
sītāṁ prati - about Sita
aparaṁ ciṁtāṁ jagāma - started thinking again.
|| Sloka summary||
"The great Vanara having rejected his judgement stood there and then started thinking about Sita again." ||11.01||
|| Sloka 11.02||
na rāmēṇa viyuktā sā svaptu marhati bhāminī|
na bhōktuṁ nāpyalaṁkartuṁ na pānamupasēvitum||11.02||
sa|| bhāminī rāmēṇā viyuktā svaptuṁ na arhati | bhōktuṁ na | na alaṁkartuṁ | na pānaṁ upasēvitum||
|| Sloka meanings||
bhāminī rāmēṇā viyuktā -
the lovely lady (Sita), separated from Rama
svaptuṁ na arhati - will not sleep
bhōktuṁ na - Not eat
na alaṁkartuṁ - Not decorate herself
na pānaṁ upasēvitum - Not drink.
|| Sloka summary||
"The lovely lady (Sita), separated from Rama will not sleep. Not eat. Not decorate herself. Not drink." ||11.02||
|| Sloka 11.03||
nānyaṁ naramupasthātuṁ surāṇāmapi cēśvarīm|
na hi rāmaḥ samaḥ kaścit vidyatē tridaśēṣvapi||11.03||
anyēyamiti niścitya pānabhūmau cacāra saḥ|
sa|| na anyaṁ naraṁ upasthātuṁ surāṇāṁ īśvaram api na | rāmaḥ samaḥ tridaśēṣvapi na kaścit vidyatē||ayaṁ anyaḥ iti niścitya saḥ pānabhūmau cacāra|
|| Sloka meanings||
na anyaṁ naraṁ upasthātuṁ -
not approach another man
surāṇāṁ īśvaram api na -
even if it is the Lord among the Gods
rāmaḥ samaḥ -
equal to Rama
tridaśēṣvapi na kaścit vidyatē -
none even among Gods.
saḥ ayaṁ anyaḥ iti niścitya -
having decided that she is somebody else
pānabhūmau cacāra -
started moving about in the banquet hall
|| Sloka summary||
"Not approach another man even if it is the Lord among the Gods. There is none equal to Rama even among Gods. Having decided that she is somebody else he started moving about in the banquet hall." ||11.03||
|| Sloka 11.04,05||
krīḍitē nāparāḥ klāntā gītēna ca tathā'parāḥ||11.04||
nr̥ttēna cāparāḥ klāntāḥ pāna viprahatastathā|
murajēṣu mr̥daṅgēṣu pīṭhikāsu ca saṁsthitāḥ||11.05||
tathā''staraṇa mukhyēṣu saṁviṣṭhā ścāparā striyaḥ |
sa|| aparāḥ klīḍitēna klāṁtāḥ tathā aparāḥ gītēna (klāṁtāḥ)|| aparāḥ nr̥ttēna ca klāṁtāḥ |tathā pānaviprahatāḥ (klāṁtāḥ apārāḥ)| ( aparāḥ striyaḥ) murajēṣu mr̥daṁgēṣu pīṭhikāsu ca saṁsthitāḥ || tathā aparāḥ striyaḥ āstharaṇa mukhyēṣu saṁsthitāḥ |
|| Sloka meanings||
aparāḥ klīḍitēna klāṁtāḥ -
some women were exhausted by sporting
aparāḥ gītēna (klāṁtāḥ) -
others (exhausted) by singing
aparāḥ nr̥ttēna ca klāṁtāḥ -
some others were exhausted by dancing
tathā pānaviprahatāḥ -
(yet others) worn out due to drinking
murajēṣu mr̥daṁgēṣu pīṭhikāsu ca saṁsthitāḥ -
others resting on Murajas, Tabors, and in hassocks.
tathā aparāḥ striyaḥ - other ladies
āstharaṇa mukhyēṣu saṁsthitāḥ - resting on exquisite beds
|| Sloka summary||
"There are women exhausted by sporting, there are others exhausted by singing. Some others were exhausted by dancing. Yet others worn out due to drinking. There were others resting on Murajas, Tabors, in hassocks. Other ladies were resting on exquisite beds." ||11.04,05||
|| Sloka 11.06,07||
aṅganānāṁ sahasrēṇa bhūṣitēna vibhūṣaṇaiḥ||11.06||
rūpasallāpaśīlēna yuktagītārtha bhāṣiṇā|
dēśakālābhiyuktēna yuktavākyābhidāyinā||11.07||
ratābhiratasaṁsuptaṁ dadarśa hariyūthapaḥ|
sa||hariyūthapaḥ vibhūṣaṇēna bhūṣitaiḥ rūpasallāpaśīlēna yuktagītārthabhāṣiṇā dēśakālābhiyuktēna yuktavākyābhidhāyinā ratābhiratasaṁsuptaṁ sahasrēṇa aṁganānāṁ dadarśa||
Govindaraja says - tatra sītayā adarśanāt punarapi rāvaṇasthānaṁ āgatya dadarśa ityāha - aṅganānāmiti| rūpasallāpaśīlēna svasaundaryavarṇana śīlēna rāvana rūpaviṣayāpraśaṁsāśīlēna vā yuktagītārthabhāṣiṇā yuktaṁ upapannam gītārthaṁ bhāṣituṁ śīlaṁ asyēti yuktagītārthabhāṣī tēna dēśakālābhiyuktēna dēśakālābhijñēna tyarthaḥ; aṅganānāṁ sahasrēṇa ratābhirata saṁsuptamityanvayaḥ rata śabdēna bāhyasuratamucyatē, abhirata śabdēna karaṇabandhādhikamucyatē ratābhirataśvāsau saṁsuptaśca taṁ tathā snānuliptādivat samāsaḥ krīḍāsvēdēna suptaṁ ityarthaḥ||
|| Sloka meanings||
hariyūthapaḥ dadarśa -
the best among Vanaras saw
vibhūṣaṇēna bhūṣitaiḥ -
well adorned with ornaments
rūpasallāpaśīlēna -
who are good at arguments.
yuktagītārthabhāṣiṇā-
who are well versed in appreciation
dēśakālābhiyuktēna -
who are well aware of the time and place
yuktavākyābhidhāyinā -
who are good at appropriate expressions
ratābhiratasaṁsuptaṁ -
who were sleeping after dalliance
sahasrēṇa aṁganānāṁ -
thousands of women
|| Sloka summary||
"The best among Vanaras saw thousands of women adorned with ornaments who are good at arguments who are well versed in appreciation, who are well aware of the time and place, who are good at appropriate expressions, who were sleeping after dalliance." ||11.06,07||
|| Sloka 11.08||
tāsāṁ madhyē mahābāhuḥ śuśubhē rākṣasēśvaraḥ||11.08||
gōṣṭhēmahati mukhyānāṁ gavāṁ madhyē yathā vr̥ṣaḥ|
sa|| tāsāṁ madhyē mahābāhuḥ rākṣasēśvaraḥ yathā mahati gōṣṭhē gavāṁ madhyē vr̥ṣaḥ iva śuśubhē ||
|| Sloka meanings||
tāsāṁ madhyē -
midst of these women
mahābāhuḥ rākṣasēśvaraḥ -
king of Rakshasas with powerful arms
mahati gōṣṭhē gavāṁ madhyē -
among the cows in a big cowshed.
vr̥ṣaḥ iva śuśubhē -
shone like a bull
|| Sloka summary||
"In the midst of these women, the king of Rakshasas with powerful arms shone like a bull among the cows in a big cowshed." ||11.08||
|| Sloka 11.09||
sa rākṣasēndra śuśśubhē tābhiḥ parivr̥taḥ svayam||11.09||
karēṇubhiryathā'raṇyē parikīrṇō mahādvipaḥ|
sa|| tābhi parivr̥taḥ saḥ rākṣasēṁdraḥ svayaṁ yathā mahāraṇyē karēṇubhiḥ parikīrṇaḥ dvipaḥ iva śuśubhē||
|| Sloka meanings||
tābhi parivr̥taḥ -
Surrounded by these women
saḥ rākṣasēṁdraḥ svayaṁ -
the king of Rakshasas
yathā mahāraṇyē karēṇubhiḥ parikīrṇaḥ -
among the female elephants in a big forest
dvipaḥ iva śuśubhē - shone like a great elephant
|| Sloka summary||
"Surrounded by these women the king of Rakshasas shone like a great elephant among the female elephants in a big forest." ||11.09||
|| Sloka 11.10||
sarvakāmairupētāṁ ca pānabhūmiṁ mahātmanaḥ||11.10||
dadarśa hariśārdūlaḥ tasya rakṣaḥ patērgr̥hē|
sa|| mahātmanaḥ hariśārdūlaḥ sarva kāmaiḥ upētāṁ pānabhūmiṁ ca tasya rakṣaḥ patēḥ gr̥hē dadarśa||
|| Sloka meanings||
mahātmanaḥ hariśārdūlaḥ -
The great one, a tiger among the Vanaras
sarva kāmaiḥ upētāṁ -
provided with everything that is desired
pānabhūmiṁ ca -
a place for drinking
tasya rakṣaḥ patēḥ gr̥hē dadarśa -
saw in the palace of the king of Rakshasas.
|| Sloka summary||
"The great one, a tiger among the Vanaras, then saw a banquet hall which is provided with everything that is desired in a place for drinking in the palace of the king of Rakshasas." ||11.10||
|| Sloka 11.11||
mr̥gāṇāṁ mahiṣāṇāṁ ca varāhāṇāṁca bhāgaśaḥ||11.11||
tatra nyastāni māṁsāni pānabhūmau dadarśa saḥ|
sa|| tatra pānabhūmau bhāgaśaḥ nyastāni mr̥gāṇāṁ mahiṣāṇāṁ ca varāhāṇāṁ ca māṁsāni dadarśa||
|| Sloka meanings||
tatra pānabhūmau -
in that banquet hall
bhāgaśaḥ nyastāni -
separately placed
mr̥gāṇāṁ mahiṣāṇāṁ ca varāhāṇāṁ ca -
of deer, buffaloes and pigs
māṁsāni dadarśa - meat was seen
|| Sloka summary||
"There in that banquet hall separately apportioned meat of deer, buffaloes and pigs was seen."||11.11||
|| Sloka 11.12||
raukmēṣu ca viśālēṣu bhājanēṣvartha bhakṣitān||11.12||
dadarśa hariśārdūlō mayūrān kukkuṭāṁstathā|
sa|| hariśārdūlaḥ raukmēṣu viśālēṣu bhājanēṣu arthabhakṣitān mayūrān tathā kukkuṭān dadarśa||
|| Sloka meanings||
raukmēṣu viśālēṣu -
in the large golden vessels
arthabhakṣitān mayūrān tathā kukkuṭān -
half-eaten peacocks as well as chicken
hariśārdūlaḥ dadarśa -
the tiger among the Vanaras saw
|| Sloka summary||
"The tiger among the Vanaras saw large golden vessels with half eaten peacocks as well as chicken." ||11.12||
|| Sloka 11.13||
varāhavārthrāṇasakān dadhisauvarcalāyutān||11.13||
śalyān mr̥gamayūrāṁśca hanumānanvavaikṣata|
sa|| śalyān dadhisauvarcalāyutān varāhavārdhrāṇasakān mr̥gamayūrāṁśca hanumān anvavaikṣata||
Govindaraja says - vārdhrāṇasāḥ chagāviśēṣāḥ iti smr̥tēḥ |dadhisauvarcalāyutān dadhisauvarcalābhyāṁ saṁskr̥tān ityarthaḥ| sauvarcalaṁ rucakākhyō lavaṇa viśēṣaḥ | śalyān śvāvidaḥ| mr̥gamayūrādīnāṁ punaḥ kathanaṁ pradēśa bhēdāt |
|| Sloka meanings||
śalyān dadhisauvarcalāyutān -
bones marinated with yogurt and special salt
varāhavārdhrāṇasakān -
meat of pigs and jungle fowls
mr̥gamayūrāṁśca -
as well as deer and peacocks.
hanumān anvavaikṣata -
Hanuman observed
|| Sloka summary||
"Hanuman observed bones marinated with yogurt and special salt , meat of pigs and jungle fowls as well as deer and peacocks." ||11.13||
|| Sloka 11.14,15||
krakarān vividhān siddhāṁ ścakōrānarthabhakṣitān||11.14||
mahiṣān ēkaśalyāṁśca chāṁgāṁśca kr̥taniṣṭhitān|
lēhyānuccāvacān pēyān bhōjyāni vividhānica||11.15||
sa||vividhān siddhān krakarān cakōrān mahiṣān ēkaśalyāṁśca chagāṁśca uccavacān lēhyān pēyān vividhāni arthabhakṣitān bhōjyāni ca (hanumān anvavaikṣata)||
|| Sloka meanings||
vividhān siddhān krakarān -
several types of cooked fowls
cakōrān mahiṣān ēkaśalyāṁśca -
ruddy geese , buffaloes, fishes,
chagāṁśca- goats
uccavacān lēhyān pēyān -
all sorts of food that can be licked and variety of drinks.
vividhāni arthabhakṣitān bhōjyāni ca -
several types of half-eaten food (he saw)
|| Sloka summary||
"He saw a variety of several types of cooked fowls, half eaten ruddy geese , buffaloes, fishes, goats and all sorts of food that can be licked and variety of drinks as well as several types of half-eaten food." ||11.14,15||
|| ślōkamu 11.16-17||
hāranūpūra kēyūraiḥ apaviddhairmahādhanaiḥ||11.16||
pānabhājana vikṣiptaiḥ phalaiśca vividhairapi|
kr̥tapuṣpōpahārā bhūḥ adhikaṁ puṣyati śriyam||11.17||
tathā āmlalavaṇōttaṁsaiḥ vividhaiḥ rāgaṣāḍabhaiḥ apaviddhaiḥ mahādhanaiḥ hāranūpurakēyūraiḥ pānabhājanavikṣiptaiḥ vividhaiḥ phalaiśca kr̥tapuṣpōpahārā bhūḥ adhikaṁ śriyaṁ puṣyati||
|| Sloka meanings||
tathā āmlalavaṇōttaṁsaiḥ -
with food seasoned with salt and sour ingredients
rāgaṣāḍabhaiḥ -
with food made of many types of syrups
apaviddhaiḥ hāranūpurakēyūraiḥ -
with discarded heavy chains, anklets and shoulder straps,
pānabhājanavikṣiptaiḥ vividhaiḥ phalaiśca-
with variety of fruits kept in big vessels
kr̥tapuṣpōpahārā -
with offerings of flowers
bhūḥ adhikaṁ śriyaṁ puṣyati -
the banquet hall looked very splendid
|| Sloka summary||
"The banquet hall, filled with food seasoned with salt and sour ingredients, with many types of syrups, with discarded heavy chains, anklets and shoulder straps, with variety of fruits kept in big vessels, with many offerings of flowers, looked very splendid." ||11.16,17||
|| Sloka 11.18 ||
tatra tatra ca vinyastaiḥ suśliṣṭhaiḥ śayanāsanaiḥ |
pānabhūmirvinā vahniḥ pradīptē vōpalakṣyatē||11.18||
sa||pānabhūmiḥ tatra tatra vinyastaiḥ suśliṣṭhaiḥ śayanāsanaiḥ vinā vahniṁ pradīptēva upalakṣyatē ||
|| Sloka meanings||
tatra tatra vinyastaiḥ suśliṣṭhaiḥ -
here and there with well arranged
śayanāsanaiḥ -
with beds and seats
pānabhūmiḥ -
the Banquet Hall
vinā vahniṁ pradīptēva -
glowing even without fire
|| Sloka summary||
"The banquet hall with well-arranged beds and seats here and there was glowing even without fire." ||11.18||
|| Sloka 11.19 ||
bahuprakārairvividhaiḥ varasaṁskārasaṁskr̥taiḥ|
māṁsaiḥ kuśalasaṁpr̥ktaiḥ pānabhūmigataiḥ pr̥thak||11.19||
sa|| bahuprakāraiḥ vividhaiḥ varasaṁskārasaṁskr̥taiḥ kuśala saṁpr̥ktaiḥ pr̥thak pānabhūmi gataiḥ māṁsaiḥ ||
|| Sloka meanings||
kuśala saṁpr̥ktaiḥ -
cooked by experts
bahuprakāraiḥ vividhaiḥ māṁsaiḥ -
variety of meat arranged in many ways
varasaṁskārasaṁskr̥taiḥ māṁsaiḥ -
seasoned with many types of ingredients
pānabhūmigataiḥ pr̥thak -
banquet hall was filled
|| Sloka summary||
"With variety of meat arranged in many ways seasoned with many types of ingredients, cooked by experts the banquet hall was filled." ||11.19||
|| Sloka 11.20||
divyāḥ prapannā vividhāḥ surāḥ kr̥tasurā api |
śarkarā''sava mādhvīka puṣpāsava phalāsavāḥ||11.20||
vāsacūrṇaiśca vividhaiḥ mr̥ṣṭāḥ taiḥ taiḥ pr̥thak pr̥thak|
sa|| divyāḥ prasannāḥ vividhāḥ surāḥ śarkarā''sava mādhvīka puṣpāsava phalāsavāḥ kr̥tasurāḥ api taistaiḥ vividhaiḥ vāsacūrṇaiḥ pr̥thak pr̥thak mr̥ṣṭāḥ||
|| Sloka meanings||
divyāḥ prapannā-
wonderful and pleasing
vividhāḥ surāḥ -
many different wines
kr̥tasurā api -
even though fermented
śarkarā''sava mādhvīka puṣpāsava phalāsavāḥ-
cane sugar juices, honey, juices made from flowers and fruits
vividhaiḥ vāsacūrṇaiśca mr̥ṣṭāḥ-
delicious with different spices
|| Sloka summary||
"Wonderful and pleasing wines extracted from sugarcane, honey and flowers though fermented were made delicious with spices". ||11.20||
|| Sloka 11.21,22||
saṁtatā śuśubhē bhūmirmālyaiśca bahusaṁsthitaiḥ||11.21||
hiraṇmayaiśca vividhairbhājanaiḥ sphāṭikairapi|
jāmbūnadamayaiścānyaiḥ karakairabhisaṁvr̥tā||11.22||
sa|| bahuśaṁsthitaiḥ mālyaiśca saṁtatā hiraṇmayaiḥ sphāṭikairapi vividhaiḥ bhājanaiḥ jāmbūnadamayaiḥ anyaiḥ karakaiḥ abhisaṁvr̥tā bhūmiḥ śuśubhē ||
|| Sloka meanings||
bahuśaṁsthitaiḥ mālyaiśca -
arranged in variety of ways with garlands
hiraṇmayaiḥ sphāṭikairapi -
made of gold and crystals
vividhaiḥ bhājanaiḥ -
different kinds of vessels
jāmbūnadamayaiḥ anyaiḥ karakaiḥ -
with other jars made of gold
abhisaṁvr̥tā bhūmiḥ śuśubhē-
spread all over the banquet hall shone
|| Sloka summary||
Arranged in variety of ways with garlands, with vessels made of gold and crystals , with other jars made of gold spread all over, the banquet hall looked splendid.
|| Sloka 11.23||
rājatēṣu ca kuṁbhēṣu jāmbūnadamayēṣu ca |
pānaśrēṣṭhaṁ tadā bhūri kapiḥ tatra dadarśa ha ||11.23||
sa|| kapiḥ tadā rājatēṣu jāmbūnadamayēṣu kuṁbhēṣu bhūri pānaśrēṣṭhaṁ tatra dadarśa ha||
||Sloka meanings||
rājatēṣu jāmbūnadamayēṣu kuṁbhēṣu -
in those vessels made of silver and gold
bhūri pānaśrēṣṭhaṁ -
abundant best of wines
kapiḥ tadā dadarśa -
the Vanara saw
|| Sloka summary||
"The Vanara saw in those vessels made of silver and gold abundant best of wines." ||11.23||
|| Sloka 11.24||
sō'paśya ccātakuṁbhāni śīdhōrmaṇimayāni ca|
rājatāni ca pūrṇāni bhājanāni mahākapiḥ||11.24||
sa|| sa mahākapiḥ pūrṇāni śīdhōḥ śātakumbhāni maṇimāyāni ca rajatāni ca bhājanāni apaśyat||
|| Sloka meanings||
sa mahākapiḥ -
the great Vanara
pūrṇāni śīdhōḥ -
filled with wine
śātakumbhāni maṇimāyāni ca rajatāni bhājanāni -
vessels made of gold and silver inlaid with gems
apaśyat - saw
|| Sloka summary||
"The great Vanara saw vessels filled wine made of gold and silver inlaid with gems also." ||11.24||
|| Sloka 11.25||
kvacit arthāvaśēṣāṇi kvaci pītāni sarvaśaḥ|
kvacinnaiva prapītāni pānāni sa dadarśa ha||11.25||
sa|| kvacit arthāvaśēṣāṇi kvacit sarvaśaḥ pītāni kvacit naiva prapītāni pānāni dadarśa ha||
|| Sloka meanings||
kvacit arthāvaśēṣāṇi -
some half filled
kvacit sarvaśaḥ pītāni -
some fully drained
kvacit naiva prapītāni pānāni-
some not even touched drinks
dadarśa - saw
|| Sloka summary||
"There he saw some half-filled, some fully drained and some not even touched drinks." ||11.25||
kvacidbhakṣyāṁśca vividhān kvacitpānāni bhāgaśaḥ|
kvacidarthāvaśēṣāṇi paśyan vai vicacāra ha||11.26||
sa|| kvacit vividhān bhakṣyāṁśca kvacit pānānibhāgaśaḥ kvacit avaśēṣāṇi paśyan vicacāra ha ||
|| Sloka meanings||
kvacit vividhān bhakṣyāṁśca-
in one place many types of eatables
kvacit pānānibhāgaśaḥ -
at another place drinks separately
kvacit avaśēṣāṇi -
another place left over food
paśyan vicacāra ha -
seeing as he moved about.
|| Sloka summary||
"In one place many types of eatables, at another place drinks separately , yet at another place left over food was seen as he moved about." ||11.26||
|| Sloka 11.27||
kvaciprabhannaiḥ karakaiḥ kvacidālōḷitairghaṭaiḥ|
kvacitsaṁpr̥ktamālyāni jalāni phalāni ca||11.27||
sa|| kvacit prabhinnaiḥ karakaiḥ kvacit ālōlitaiḥ ghaṭaiḥ kvacit saṁpruktamālyāni jalāni ca phalāni ca (hanumān dadarśa)||
|| Sloka meanings||
kvacit prabhinnaiḥ karakaiḥ-
at one place broken pots
kvacit ālōlitaiḥ ghaṭaiḥ -
at another place rolling pots
kvacit saṁpruktamālyāni -
at another place mixed up flower garlands strewn about
jalāni ca phalāni ca -
with water and fruits too
|| Sloka summary||
"At one place he saw a broken pots at another place rolling pots and yet at another place mixed up flower garlands strewn about along with water and fruits."||11.27||
|| Sloka 11.28||
śayanān yatra nārīṇāṁ śubhrāṇi bahudhā punaḥ|
parasparaṁ samāśliṣya kāścit suptā varāṅganāḥ||11.28||
sa|| atra nārīṇāṁ śayanāni punaḥ bahudhā śubhrāṇi kāścit varāṁgānāḥ parasparaṁ samāśliṣya suptāḥ hanumān dadarśa||
|| Sloka meanings||
atra nārīṇāṁ śayanāni -
there some women's
punaḥ bahudhā śubhrāṇi -
beds are unused
kāścit varāṁgānāḥ -
some women
parasparaṁ samāśliṣya suptāḥ -
sleeping having embraced each other
|| Sloka summary||
"There Hanuman saw some women's beds unused, some women were sleeping having embraced another woman."
|| Sloka 11.29||
kāścicca vastraṁ anyasyāḥ svapaṁtyāḥ paridhāya ca|
āhr̥tya ca abalāḥ suptā nidrā balaparājitāḥ||11.29||
sa|| kāścit abalāḥ nidrābalaparājitāḥ anyasyāḥ svapaṁtyāḥ vastraṁ āhr̥tya paridhāyā suptāḥ abalāḥ (hanumān dadarśa)||
|| Sloka meanings||.
kāścit nidrābalaparājitāḥ -
some women overcome with sleep
anyasyāḥ svapaṁtyāḥ vastraṁ āhr̥t -
pulled the clothes from another
paridhāyā suptāḥ-
slept covering themselves
|| Sloka summary||
"Some overcome with sleep pulled the clothes from another women and slept covering themselves."||11.29||
|| Sloka 11.30||
tāsāṁ uccvāsavātēna vastraṁ mālyaṁ ca gātrajam|
nātyardhaṁ spaṁdatē citraṁ prāpya mandamivānalam||11.30||
sa|| tāsāṁ gātrajaṁ vastraṁ mālyāṁśca uchchvāsavātēna mandaṁ anilaṁ prāpya iva nātyarthaṁ citraṁ spaṁdatē||
|| Sloka meanings||
tāsāṁ gātrajaṁ vastraṁ mālyāṁśca -
clothes on their bodies as well as the garlands
uchchvāsavātēna -
by their exhalations.
mandaṁ anilaṁ prāpya iva -
(moved) as if moved by gentle wind
nātyarthaṁ citraṁ spaṁdatē -
that scene was lovely
|| Sloka summary||
The clothes on their bodies as well as the garlands moved gently by the wind created by their exhalations.||11.30||
|| Sloka 11.31||
candanasya ca śītasya śīthōrmadhurasasya ca|
vividhasya ca mālyasya dhūpasya vividhasya ca||11.31||
bahudhā mārutaḥ tatra gandhaṁ vividhamudvahan|
sa|| śītasya caṁdanasya śīthōḥ madhurasya ca vividhasya mālyasya vividhasya dhūpasya ca vividhaṁ gaṁdhaṁ mārutaḥ bahudhā udvahan||
|| Sloka meanings||
śītasya caṁdanasya -
of cool sandal
śīthōḥ madhurasya ca -
of sweet-smelling wines
vividhasya mālyasya -
of flower garlands of different types
vividhasya dhūpasya -
of incenses of different types
vividhaṁ gaṁdhaṁ -
of wonderful fragrances
mārutaḥ bahudhā udvahan -
wind blew all over
|| Sloka summary||
There wind carried the fragrances of cool sandal , of sweet-smelling wines of different types, of flower garlands of different types, of incenses of different types
|| Sloka 11.32||
snānānāṁ candanānāṁ ca dhūpānāṁ caiva mūrcitaḥ||11.32||
pravavau surabhirgandhō vimānē puṣpakē tadā|
sa|| tadā puṣpakē vimānē snānānām caṁdanānāṁ ca dhūpānāṁ caiva surabhiḥ gaṁdhaḥ mūrcitaḥ pravavau||
|| Sloka meanings||
tadā puṣpakē vimānē -
then on the Pushpaka chariot
snānānām caṁdanānāṁ ca dhūpānāṁ caiva surabhiḥ -
fragrance of cool sandal used after bath, fragrance of incense as well as sweet smelling wines
mūrcitaḥ pravavau -
wafted through.
|| Sloka summary||
"Then on the Pushpaka chariot the fragrance of cool sandal used after bath, fragrance of incense as well as sweet smelling wines wafted through." ||11.32||
|| Sloka 11.33||
śyāmāvadātāḥ tatrānyāḥ kāścit kr̥ṣṇā varāṅganāḥ||11.33||
kāścit kāñcana varṇāṁgyaḥ pramadā rākṣasālayē|
sa|| tatra rākṣasālayē anyāḥ śyāmāvadātāḥ kāścit varāṁganāḥ kr̥ṣṇāḥ kāścit pramadāḥ kāṁcanavarṇāṁgyaḥ ||
|| Sloka meanings||
tatra rākṣasālayē -
in the mansion of Rakshasas
anyāḥ śyāmāvadātāḥ -
there were Rakshasa women of glowing dark complexion
kāścit varāṁganāḥ kr̥ṣṇāḥ -
some lovely women dark in color
kāścit pramadāḥ kāṁcanavarṇāṁgyaḥ -
some of golden complexion
|| Sloka summary||
There in the mansion of Rakshasas there were other Rakshasa women of glowing dark complexion as well as lovely women dark in color as well as some of golden complexion
ślōkamu 11.34||
tāsāṁ nidrāvaśatvācca madanēna vimūrchitam||11.34||
padminīnāṁ prasuptānāṁ rūpamāsīdyathaiva ca|
sa|| nidrāvaśatvācca madanēna ca vimūrchitam prasuptānāṁ tāsāṁ rūpaṁ yathā prasuptānāṁ padminīnāṁ iva āsīt ||
|| Sloka meanings||
nidrāvaśatvācca -
overcome with sleep
madanēna ca vimūrchitam prasuptānāṁ-
exhausted due to dalliance and sleeping
tāsāṁ rūpaṁ - their charm
yathā prasuptānāṁ padminīnāṁ iva āsīt -
like lotus creepers with closed lotuses.
|| Sloka summary||
"Over come with sleep and exhausted due to dalliance , the women who were sleeping looked like lotus creepers. with petals closed." ||11.34||
|| Sloka 11.35||
ēvaṁ sarvaṁ aśēṣēṇa rāvaṇāṁtaḥpuraṁ kapiḥ||11.35||
dadarśa sumahātējā na dadarśa jānikīm|
sa|| sumahātējaḥ kapiḥ ēvaṁ sarvaṁ rāvaṇāṁtaḥ puraṁ aśēṣēṇa dadarśa | jānakīṁ ca nadadarśa||
|| Sloka meanings||
sumahātējaḥ kapiḥ - the brilliant Vanara
ēvaṁ sarvaṁ - all of this
rāvaṇāṁtaḥ puraṁ aśēṣēṇa dadarśa-
saw in the inner apartments of Ravana
jānakīṁ ca nadadarśa - he did not see Janaki.
|| Sloka summary||
The brilliant Vanara saw all of this in the inner apartments of Ravana . He did not see Janaki.
|| Sloka 11.36,||
nirīkṣamāṇaśca tadā tāḥ striyaḥ sa mahākapiḥ||11.36||
jagāma mahatīṁ ciṁtāṁ dharmasādhvasaśaṁkitaḥ |
sa|| tathā striyaḥ nirīkṣamāṇaḥ saḥ mahākapiḥ dharmasādhvasaśaṁkitaḥ mahatīṁ ciṁtāṁ jagāma||
|| Sloka meanings||
tathā striyaḥ nirīkṣamāṇaḥ -
while seeing the women
saḥ mahākapiḥ - the great Vanara
dharmasādhvasaśaṁkitaḥ -
with a doubt about having transgressed the moral code
mahatīṁ ciṁtāṁ jagāma -
experienced a great concern.
|| Sloka summary||
"Then the great Vanara experienced a great concern with a doubt about having transgressed the moral code while seeing the women." ||11.36||
|| Sloka 11.37||
paradārāvarōdhasya prasuptasya nirīkṣaṇam||11.37||
idaṁ khalu mamātyarthaṁ dharmalōpaṁ kariṣyati|
sa|| prasuptasya paradārāvarōdhasya idaṁ mama nirīkṣaṇam atyarthaṁ dharmalōpaṁ kariṣyati ||
|| Sloka meanings||
prasuptasya paradārāvarōdhasya -
sleeping wives of other men
idaṁ mama nirīkṣaṇam -
observing them on my part
atyarthaṁ dharmalōpaṁ kariṣyati -
is very much to transgression of moral code
|| Sloka summary||
'Seeing the sleeping wives of other men is very much a transgression of moral code by me'.||11.37||
|| Sloka 11.38||
na hi mē paradārāṇāṁ dr̥ṣṭhirviṣayavartinī||11.38||
ayaṁ cātra mayādr̥ṣṭaḥ paradāra parigrahaḥ|
sa|| atra mayā paradārāparigrahaḥ dr̥ṣṭaśca mē dr̥ṣṭiḥ paradārāṇāṁ viṣayavartinī na hi ||
Rama Tika Says - hi yadyapi mama dr̥ṣṭiḥ paradārāṇāṁ viṣayavartini viṣaya pravartikā na, tathāpi paradārāparigrahaḥ sīṭāpahārakaḥ ayaṁ rāvaṇō mayā dr̥ṣṭaḥ ētēna ētat darśana janita pāpasya parihārō nadr̥śyatē iti sūcitam |
|| Sloka meanings||
atra mayā paradārāparigrahaḥ dr̥ṣṭaśca-
here I have seen others wives
mē dr̥ṣṭiḥ paradārāṇāṁ viṣayavartinī na hi -
but I have not seen other's wives with a sensual mind
|| Sloka summary||
"I have seen others wives , but I have not seen other's wives with a sensual mind"||11.38||
Here Hanuma has not seen wives of Ravana with a view to see if Sita is among them. Hence there is no transgression on his part. But in this there is a hint that he has seen Ravana , who carried away Sita , the sinner. Rama Tika says for that there is no remission.
|| Sloka 11.39||
tasya prādurabhūcciṁtā punaranyā manasvinaḥ ||11.39||
niścitaikāntacittasya kāryaniścayadarśinī|
sa|| || manasvinaḥ niścitaikāṁtacittasya tasya punaḥ kāryaniścayadarśinī punaḥ anyā ciṁtā prādurabhūt ||
|| Sloka meanings||
manasvinaḥ niścitaikāṁtacittasya-
highly sensible, with definite single-minded focus
tasya kāryaniścayadarśinī -
knowing the actions for the task ahead
punaḥ anyā ciṁtā prādurabhūt -
again thought in another way
|| Sloka summary||
"The highly sensible Vanara, with definite single minded focus, always knowing the actions for the task ahead, again thought in another way" ||11.39||
|| Sloka 11.40||
kāmaṁ dr̥ṣṭā mayāsarvā viśvastā rāvaṇastriyaḥ||11.40||
na hi mē manasaḥ kiṁcit vaikr̥tyaṁ upapadyatē|
sa|| viśvastāḥ sarvāḥ rāvaṇastriyaḥ mayā kāmaṁ dr̥ṣṭāḥ mē manasaḥ kiṁcit vaikr̥tyaṁ na upajāyatē hi||
|| Sloka meanings||
viśvastāḥ sarvāḥ rāvaṇastriyaḥ -
all the loyal wives of Ravana
mayā kāmaṁ dr̥ṣṭāḥ -
were definitely seen by me
mē manasaḥ - in my mind
kiṁcit vaikr̥tyaṁ -
not even a bit of passionate feeling
na upajāyatē hi| -
indeed not rise
|| Sloka summary||
'All the loyal wives of Ravana were definitely seen by me. Indeed In my mind not even a bit of passionate feeling
not rise."||11.40||
|| Sloka 11.41||
manō hi hētuḥ sarvēṣāṁ indriyāṇāṁ pravartanē||11.41||
śubhāśubhā svavasthāsu yacca mē suvyavasthitam|
sa|| śubha aśubhāḥ avasthāsu sarvēṣām iṁdriyāṇāṁ pravartanē manaḥ hētuḥ | mē manaḥ tacca suvyavasthitam||
|| Sloka meanings||
śubha aśubhāḥ avasthāsu -
at all times for good and bad
sarvēṣām iṁdriyāṇāṁ pravartanē -
for the actions of the sense organs
manaḥ hētuḥ -
mind is instrumental
mē manaḥ tacca suvyavasthitam -
my mind here is firmly established
|| Sloka summary||
"At all times for good and bad, for the actions of the sense organs mind is instrumental. Here my mind is firmly established".||11.41||
|| Sloka 11.42||
nānyatra hi mayā śakyā vaidēhī parimārgitum||11.42||
striyō hi strīṣu dr̥śyaṁtē sadā saṁparimārgaṇē|
sa|| vaidēhī anyatra parimārgituṁ mayā na śakyā hi sadā saṁparimārganē sriyaḥ striṣu dr̥śyaṁtē ||
|| Sloka meanings||
vaidēhī anyatra parimārgituṁ -
to search for Vaidehi any other way
mayā na śakyā -
not possible for me
sadā saṁparimārganē -
always during search
sriyaḥ striṣu dr̥śyaṁtē -
women will be seen among women
||Sloka summary||
"It is not possible for me to search for Vaidehi any other way. During search, one always looks for women among women only"||11.43||
|| Sloka 11.42||
yasya sattvasya yā yōniḥ tasyāṁ tatparimārgyatē||11.43||
na śakyā pramadā naṣṭā mr̥gīṣu parimārgitum|
sa|| yasya satvasya yā yōniḥ tat tāsyām parimārgyatē naṣṭā pramadā mr̥gīṣu parimārgituṁ na śakyā||
|| Sloka meanings||
yasya satvasya yā yōniḥ -
of a creature of a species
tat tāsyām parimārgyatē -
search among its own species
naṣṭā pramadā mr̥gīṣu parimārgituṁ -
searching for a lost woman in the herd of female deer
na śakyā - is not possible
|| Sloka summary||
"One has to search for a creature among its own species. It is not possible to find a lost woman in the herd of female deer".||11.43||
|| Sloka 11.44||
tadidaṁ mārgitaṁ tāvaccuddhēna manasā mayā||11.44||
rāvaṇāntaḥ puraṁ sarvaṁ dr̥śyatē na ca jānakī|
sa|| tat mayā śuddhēna manasā idaṁ sarvaṁ rāvaṇāntaḥ puraṁ mārgituṁ | jānakī tu nadr̥śyatē||
|| Sloka meanings||
idaṁ sarvaṁ rāvaṇāntaḥ puraṁ mārgituṁ-
This Ravana's harem was searched
tat mayā śuddhēna manasā - with pure mind by me.
jānakī tu nadr̥śyatē - Janaki is not seen.
|| Sloka summary||'
"This Ravana's harem was searched with pure mind by me. but Janaki is not seen." ||11.44||
|| Sloka 11.45||
dēvagandharvakanyāśca nāgakanyāśca vīryavān||11.45||
avēkṣamāṇō hanumān naivāpaśyata jānikīm|
sa|| dēvagandharvakanyāśca nāgakanyāśca avēkṣamāṇaḥ hanumān vīryavān jānakīṁ naiva apaśyata
|| Sloka meanings||
hanumān vīryavān -
valiant Hanuman
dēvagandharvakanyāśca nāgakanyāśca avēkṣamāṇaḥ-
while seeing daughters of Devas, Gandharvas, Nagas
jānakīṁ naiva apaśyata -
could not see Janaki
|| Sloka summary||
"Valiant Hanuman saw daughters of Devas, Gandharvas. Nagas but the he could not find Janaki." ||11.45||
|| Sloka 11.46||
tā mapaśyan kapiḥ tatra paśyaṁ ścānyā varastriyaḥ ||11.46||
apakramya tadā vīraḥ pradhyātumupacakramē|
sa||vīraḥ kapiḥ tatra tāṁ apaśyan anyāḥ varastriyaḥ paśyaśca tadā apakramya pradyātuṁ upacakramē||
|| Sloka meanings||
vīraḥ kapiḥ tatra tāṁ apaśyan -
valiant Vanara unable of see her
anyāḥ varastriyaḥ paśyaśca-
seeing other women
tadā apakramya -
stepping aside
pradyātuṁ upacakramē -
started thinking
|| Sloka summary||
"The valiant Vanara unable of see her among other women , moved aside and started thinking." ||11.46||
|| Sloka 11.47||
sabhūya stāṁ paraṁ śrīmān mārutiryatna māsthitaḥ|
apānabhūmi mutsr̥jya tadvicētuṁ pracakramē||11.47||
sa|| śrīmān saḥ mārutiḥ āpānabhūmiṁ utsr̥jya bhūyaḥ paraṁ yatnaṁ āsthitaḥ tat vicētuṁ upacakramē||
|| Sloka meanings||.
śrīmān saḥ mārutiḥ -
Illustrious Maruti
āpānabhūmiṁ utsr̥jya -
leaving the banquet hall
bhūyaḥ paraṁ yatnaṁ āsthitaḥ-
once again renewed his effort
tat vicētuṁ upacakramē -
in search of her (Sita) again.
|| Sloka summary||
"Illustrious Maruti leaving the banquet hall once again renewed his effort in search of Sita."||11.47||
This is the last Sloka of the eleventh Sarga of Sundarakanda.
In this Sarga, Hanuman continued search in the inner palaces of Ravana. He sees of hundreds of Ravana's women. They were in different postures after having entertained Ravana. He sees many objects of enjoyment, and objects of feast. But Hanuman's mind is not affected. He is focused in the search for Sita.
But while searching for Sita , having looked at all Ravana's women from close quarters Hanuman gets a doubt whether he crossed the line of Dharma. But in search for Sita he had no choice but to look at those women.
Then Hanuman says
"manōhi hētuḥ sarvēṣāṁ iṁdriyāṇāṁ pravartanē|
śubhāśubhaḥ avasthāsu tacca mē suvyavasthitaṁ"||
"It is the vagaries of mind that leads the senses to indulge in good or bad behavior. But my mind is pretty stable."
Here we see Hanuman who has seen women is various erotic poses. Yet he is utterly unaffected by what all he is seeing. This state in which he is unaffected by anything is an essential stage in the search for "Self".
This is the state of "Sthita pragnya". "Sthita pragnya" is one who is unaffected by objects of enjoyment , the good or the bad. That is the state one ought to be in search of "Self" too.
While seeing women, or the items of food , it did not occur to Hanuman that those are objects of enjoyment or objects of a feast to be enjoyed.
His mind is focused on Sita only. Thinking of her all the time, his mind was not affected by all those objects of enjoyment or feasts or drinks. We see Hanuman fully in control of his senses and focused on the search for the wife of Rama. .
Mumukshu, the one in search of "Self", too should be in a similar state.
In Gita , when Arjuna asks about "Sthita pragnya" , Krishna says the following :
"dukhēṣvanudigdhamanāḥ sukhēṣu vigataspr̥haḥ
vītarāgabhayakrōdhaḥ sthitadhīḥ munirucyatē"||
"One whose mind remains undisturbed amidst misery, who does not crave for pleasure, and who is free from attachment, fear, and anger, is called "Sthita pragnya", a sage of steady wisdom".
In the search for Sita , Hanuman is indeed like a "Sthita Pragnya"
Thus the Sarga eleven ends.
ityārṣē śrīmadrāmāyaṇē ādikāvyē vālmīkīyē
caturviṁśat sahasrikāyāṁ saṁhitāyām
śrīmatsuṁdarakāṁḍē ēkādaśassargaḥ||
||om tat sat||
updated 28102022