||Sundarakanda ||
|| Sarga 51||( Slokas in English Script )
Sanskrit Sloka text in Devanagari, Gujarati, Kannada, Telugu , and English
||om tat sat||
sundarakāṁḍa.
atha ēkapaṁcāśassargaḥ||
taṁ samīkṣya mahāsattvaṁ sattvavān harisattamaḥ|
vākya marthavadavyagraḥ taṁ uvāca daśānanam||1||
sa|| sattvavān harisattamaḥ mahāsattvaṁ taṁ daśānanam avyagraḥ arthavat vākyaṁ taṁ uvāca||
Courageous Hanuman looking at the very powerful ten-headed one spoke to him slowly and with meaningful words.
ahaṁ sugrīvasandēśāt iha prāptaḥ tavālayam|
rākṣasēṁdra harīśastvāṁ bhrātā kuśalamabravīt||2||
bhrātuḥ śr̥ṇu samādēśaṁ sugrīvasya mahātmanaḥ|
dharmārthōpahitaṁ vākya mihacāmutra ca kṣamam||3||
sa|| rākṣasēṁdra ahaṁ sugrīva saṁdēśāt iha tava ālayaṁ prāptaḥ| harīśaḥ bhrātā tvāṁ kuśalaṁ abravīt||bhrātuḥ mahātmanaḥ sugrīvasya samādēśaṁ iha ca amutra ca darmārtha upahita vākyaṁ kṣamam śr̥ṇu |
' I have come here to your palace with a message from Sugriva. The King of Vanaras who is like a brother asks about your welfare. You may hear the message of the great self, your brother which is pertinent to this world and the other world too , and is consistent with righteousness and propriety, and is beneficial too.
rājā daśarathō nāma rathakujñaravājimām|
pitēva baṁdhurlōkasya surēśvara samadyutiḥ||4||
jyēṣṭhaḥ tasya mahābāhuḥ putraḥ priyakaraḥ prabhuḥ|
piturnirdēśānniṣkrāṁtaḥ praviṣṭhō daṁḍakāvanam||5||
lakṣmaṇēna sahabhrātrā sītāyā cāpi bhāryayā|
rāmō nāma mahātējā dharmyaṁ panthānamāśritaḥ||6||
sa|| rathakuṁjiravājimān baṁdhuḥ lōkasya pitēva surēśvaradyutiḥ daśarathaḥ nāma rājā||tasya jyēṣṭha putraḥ priyakaraḥ prabhuḥ rāmaḥ nāma mahātējā dharmyaṁ pamthānamāśritaḥ pituḥ nirdēśāt niṣkrāṁtaḥ | lakṣmanēna sahabhrātā bhāryayā sītā ca api praviṣṭhaḥ daṁḍakāvanam ||
The king named Dasaratha who is richly endowed with chariots, horses and elephants, is a friend of this world, equal to Indra in splendor. His very dear eldest son, the lord by the name Rama is highly effulgent one. He is righteous, followed a path on the orders of his father and went in exile. He entered Danadaka forest with his brother Lakshmana and his wife Sita too.
tasya bhāryā vanē naṣṭā sītā patimanuvratā|
vaidēhasya sutā rājñō janakasya mahātmanaḥ||7||
samārgamāṇastāṁ dēvīṁ rājaputtraḥ sahānujaḥ|
r̥ṣyamūkamanuprāptaḥ sugrīvēṇa samāgataḥ||8||
tasya tēna pratijñātaṁ sītāyāṁ parimārgaṇam|
sugrīvasyāpi rāmēṇa harirājyaṁ nivēditam||9||
sa|| sītā mahātmanaḥ rājñō vaidēhasya janakasya sutā sītā pativratā tasya bhāryā vanē naṣṭā ||tāṁ dēvīṁ mārgamāṇaḥ saḥ rājaputraḥ anujaḥ saha r̥ṣyamūkaṁ anuprāptaḥ sugrīvēṇa samāgataḥ||tēna tasya sītāyāṁ parimārgaṇaṁ pratijñātaṁ| rāmēṇa sugrīvasyā api harirājyaṁ nivēdituṁ ( pratijñātaṁ)||
His wife Sita, a pious one, the daughter of the great self, King of Videha , Janaka, is lost in the forest. While searching for her, the prince along with his brother reached Rishyamuka and met with Sugriva, Searching for Sita has been promised by him (Sugriva). Securing the kingdom of Vanaras was promised by Rama.
tataḥ tēna mr̥thē hatvā rājaputtrēṇa vālinam|
sugrīvaḥ sthāpitō rājyē haryr̥kṣāṇāṁ gaṇēśvaraḥ||10||
tvayā vijñātapūrvaścavālī vānarapuṁgavaḥ |
rāmēṇa nihata sajñkhyēśarēṇaikēna vānaraḥ||11||
sa sītā mārgamāṇē vyagraḥ sugrīvasatyasaṁgaraḥ|
harīn saṁprēṣayāmāsa diśaḥ sarvā harīśvaraḥ||12||
sa|| tataḥ tēna rājaputrēṇa vālinaṁ mr̥thē hatvā sugrīvaḥ haryr̥ kṣāṇāṁ rājyē gaṇēśvaraḥ sthāpitaḥ||vālī vānarapuṁgavaḥ tvayā vijñātapūrvaḥ ca | vānaraḥ rāmēṇa saṁkhyē ēkēna śarēna nihataḥ||sugrīvaḥ satya saṁgaraḥ harīśvaraḥ sa sītā mārgamāṇē vyagraḥ diśaḥ sarvān harīn saṁprēṣayāmāsa ||
Then the prince killing Vali in a battle , made Sugriva as the leader of the the kingdom of Vanaras. Vali, the best of Vanaras is known to you earlier. He was killed with one arrow by Rama in the war. Sugriva, the king of Vanaras who battles for truth, anxious for searching for Sita sent Vanaras in all directions.
tāṁ harīṇāṁ sahasrāṇi śatāni niyutāni ca|
dikṣu sarvāsu mārgantē hyathaścōparicāmbarē||13||
vainatēyasamāḥ kēcitkēcit tatrānilōpamāḥ|
asaṁgatayaḥ śīghrā harivīrā mahābalāḥ||14||
sa|| harīṇāṁ sahasrāṇi śatāni niyutāni ca tām sarvāsu dikṣu athaśca upari aṁbarē ca mārgaṁtē||harivīrāḥ mahābalāḥ asaṁgatayaḥ śīghrāḥ kēcit vainatēyasamāḥ kēcit anilōpamāḥ|
Thousands of Vanaras are deployed for searching for her in all directions, in the skies and in the underworld too. Vanaras, swift footed powerful , some like Garuda, some like like wind god, went without touching the ground.
ahaṁ tu hanumānnāma mārutasya aurasassutaḥ|
sītāyāstu kr̥tē tūrṇaṁ śatayōjanamāyatam||15||
samudraṁ laṁghayitvaiva tāṁ didrukṣurihāgataḥ|
bhramatā ca mayā dr̥ṣṭā gr̥hē tē janakātmajā||16||
tadbhavān dr̥ṣṭadharmārthaḥ tapaḥ kr̥ta parigrahaḥ|
paradārān mahāprājña nōparōddhuṁ tvamarhasi||17||
sa|| ahaṁ hanumān nāma mārutasya aurasa sutaḥ | sītāyāstu kr̥tē tūrṇam śatayōjanaṁ āyataṁ samudraṁ laṁghayitvaiva didr̥kṣu rihāgataḥ ||bhramatā mayā tē gr̥hē janakātmajā dr̥ṣṭā| bhavān dr̥ṣṭadharmārthaḥ |tapaḥ kr̥taparigrahaḥ | tat mahāprājña tvaṁ paradārān uparōddhaṁ na arhasi||
I am called Hanuman , Maruti's own son. Looking for Sita I quickly jumped across the hundred Yojana wide ocean. While moving around I have seen the daughter of Janaka in your palace. You are knower of the truth of righteousness, carried great austerities. Such a very wise person , abducting another's wife is not appropriate for you.
na hi dharma viruddhēṣu bahvāpāyēṣu karmasu|
mūlaghātiṣu sajjantē buddhimantō bhavadvithāḥ||18||
kaśca lakṣmaṇamuktānāṁ rāmakōpānuvartinām|
śaraṇāmagrataḥ sthātuṁ śaktō dēvāsurēṣvapi||19||
na cāpi triṣu lōkēṣu rājan vidyēta kaścana|
rāghavasya vyaḷīkaṁ yaḥ kr̥tvā sukhamavāpnuyāt||20||
sa|| bhavadbhiḥ buddhimānaḥ dharmaviruddhēṣu bahvāpayēṣu mūladhātiṣu karmasu na sajjaṁtē hi ||lakṣmaṇamuktānāṁ rāmakōpānuvartinām śarāṇāṁ agrataḥ sthātuṁ dēvāsurēṣvapi kaḥ śaktaḥ||rājan rāghavasya vyalīkaṁ kr̥tvā sukhaṁ avāpnuyāt triṣu lōkēṣu kaścana na vidyēt ||
Respectable people, wise ones , do not indulge in acts which are unrighteous, which strike at the very root of existence. Even Devas or Indra cannot stop the arrows let loose by Lakshmana or an angered Rama. Oh King ! After displeasing Rama there is none in the three worlds who can experience happiness.
tattrikālahitaṁ vākyaṁ dharmyamarthānubandi ca|
manyasva naradēvāya jānakī pratidīyatām||21||
dr̥ṣṭhā hīyaṁ mayā dēvī labdaṁ ya diha durlabham|
uttaraṁ karma yat śēṣaṁ nimittaṁ tatra rāghavaḥ||22||
sa|| tat trikālahitaṁ dharmyaṁ arthānubaṁdhi ca vākyaṁ manyasva| naradēvāya jānakī pratidīyatām||mayā iyam dēvī dr̥ṣṭāhi yat durlabhaṁ iha labdhaṁ | uttaraṁ yat karma śēṣaṁ tatra rāghavaḥ nimittaṁ||
'Think of these words good for all three times, which are righteous, which provide you with material wealth. Oh King ! Janaki may be returned to the king of men. I have seen this lady which is very difficult. The course of further action will be planned by Rama'.
lakṣitēyaṁ mayā sītā tathā śōkaparāyaṇā|
gr̥hyāyāṁ nābhijānāsi pajñcāsyāmiva pannagīṁ||23||
nēyaṁ jarayituṁ śakyā sāsurairamarairapi|
viṣasaṁsr̥ṣṭa matyarthaṁ bhuktamannamivaujasā||24||
sa|| tathā śōkaparāyaṇā iyaṁ sītā mayā lakṣitā paṁcāsyaṁ pannagīṁ iva yāṁ gr̥hya nābhijānāsi||atyarthaṁ viṣasaṁsr̥ṣṭaṁ bhuktaṁ annaṁ iva iyaṁ sāsuraiḥ amaraiḥ api aujasā jarayituṁ na śakyā ||
This Sita immersed in sorrow , whom I have seen and you have abducted, is like a five headed serpent . Like the food mixed with venom, which is eaten cannot be absorbed, this one too cannot be hidden by Devas or Asuras .
tapaḥ santāpalabdastē yōsyaṁ dharmaparigrahaḥ|
na sa nāśayituṁ nyāya ātma prāṇaparigrahaḥ||25||
avadhyatāṁ tapōbhiryāṁ bhavān samanupaśyati|
ātmanaḥ sāsurairdēvairhētuḥ tatrāpyayaṁ mahān||26||
sa|| tapaḥ saṁtāpalabdhaḥ tē yaḥ ayaṁ dharmaparigrahaḥ ātmaprāṇaparigrahaḥ saḥ nāśayituṁ na nyāyyaḥ||bhavān tapōbhiḥ ātmanaḥ sāsuraiḥ dēvaiḥ yām avadhyatāṁ samanupaśyasi tatrāpi ayaṁ mahān hētuḥ ||
'It is not proper that the accumulated righteousness by the virtue of austerities acquired by you is lost and at the cost of your life. By virtue of penance you think yourself to be free frombeing killed by Asura and Devas. Even there, there is a reason for concern'.
sugrīvō nahi dēvō:'yaṁ nāsurō na ca rākṣasaḥ|
na dānavō na gaṁdharvō na yakṣō na ca pannagaḥ||27||
tasmāt prāṇaparitrāṇaṁ kathaṁ rājan kariṣyasi|
sa|| sugrīvaḥ ayaṁ dēvaḥ na| na asuraḥ | na rākṣasaḥ | na dānavaḥ| na gaṁdharvaḥ| na yakṣaḥ | na ca pannagaḥ|rājan tasmāt prāṇa paritrāṇaṁ kathaṁ kariṣyasi||
'Sugriva is not a God. Not an Asura. Not a Rakshasa. Not a Danava or Gandharva or Yaksha. Oh King how will you protect your life'.
na tu dharmōpasaṁhāraṁ adharmaphalasaṁhitam||28||
tadēva phalamanvēti dharmaścādharmanāśanaḥ|
prāpta dharmaphalaṁ tāvat bhavatā nātra na saṁśayaḥ||29||
phalamasyāpyadharmyasya kṣipramēva prapatsyasē|
sa|| dharmōpasaṁhāraṁ adharmaphalasaṁhitaṁ na | na tu tat phalamēva anvēti dharmaśca adharma nāśanaḥ||bhavatā dharmaphalaṁ prāptaṁ tāvat atra saṁśayaḥ na | asya adharmasya phalaṁ api kṣipramēva prapatsyasē||
' Fruits of righteousness are not used in association with unrighteousness. Both yield fruits that are due. But dharma does not annul Adharma. There is no doubt about the righteous fruits you have obtained. This fruits of this unrighteous conduct will quickly be attained'.
janasthānavathaṁ buddhvā buddhvā vālivathaṁ prati||30||
rāmasugrīva sakhyaṁ ca buddhyasva hita mātmanaḥ|
kāmaṁ kha lvaha mapyēkaḥ savājirathakujñarām||31||
laṁkāṁ nāśayituṁ śaktastasyaiṣa tu na niścayaḥ|
sa|| janasthānavadhaṁ buddhvā tathā vālivathaṁ baddhvā rāmasugrīva sakhyaṁ ca ātmanaḥ jitaṁ buddhyasva||ahaṁ ēkaḥ api savājirathakuṁjarām laṁkāṁ nāśayituṁ kāmaṁ śaktāḥ khalu | ēṣaḥ tu niścayaḥ na||
'Having known the killings in Janasthana , the killing of Vali ,and the friendship of Rama and Sugriva, know your own benefit too. I alone single-handedly have the capability to destroy the Lanka along will all the horses chariots, and elephants. This is not my resolution'.
rāmēṇa hi pratijñātaṁ haryr̥kṣagaṇasannidhau||32||
utsādanamamitrāṇāṁ sītāyaistu pradharṣitā|
apakurvan hi rāmasya sākṣādapi puraṁdaraḥ||33||
na sukhaṁ prāpnuyādanyaḥ kiṁ punastvadvidhō janaḥ|
sa|| rāmēṇa haryakṣugaṇa sannidhau yaiḥ sītā pradharṣitā amitrāṇāṁ utsādanaṁ pratijñātaṁ hi ||rāmasya apakurvan sākṣāt puraṁdaraḥ api sukhaṁ na āpnuyāt | tvat vidhaḥ kiṁ punaḥ||
'Rama in the presence of all the Vanara groups took a vow to punish any unfriendly one who troubles Sita. Offending Rama even Purandara himself cannot live in happiness. What to say of you'.
yāṁ sītē tyabhijānāsi yēyaṁ tiṣṭati tē vaśē||34||
kāḷarātrīti tāṁ viddhi sarvalaṁkāvināśinīṁ|
tadalaṁ kālapāśēna sītāvigraharūpiṇā||35||
svayaṁ skanthāvasaktēna kṣamamātmani cintyatāṁ|
sa|| yāṁ sītā iti abhijānāsi yā iyam tē vaśē tiṣṭhati tāṁ sarvalaṁkāvināśinīṁ kāḷarātri iti viddhi||tat sītā vigraharūpiṇā skandhāvasaktēna kālapāśēna svayaṁ ( na ghriyatāṁ ) | alaṁ ātmani kṣēmam cintyatām ||
' This one whom you know as Sita who is under your control living here, know her as the destroyer of whole of Lanka , the harbinger of dark night. You are holding the noose of death in the form of Sita on your shoulders. Enough, think of your own wellbeing'.
sītāyā stējasā dagdhāṁ rāma kōpaprapīḍitām||36||
dahyamānā mimāṁ paśya purīṁ sāṭṭapratōḷikāṁ|
svāni mittrāṇi mantrīṁśca jñātīn bhātr̥̄n sutān hitān||37||
bhōgāndārāṁ śca laṁkāṁ ca mā vināśamupānaya|
sa|| tējasā dagdhām rāmakōpaprapīḍitām dahyamānāṁ sāṭṭapratōlikāṁ imāṁ purīṁ paśya ||svāni mitrāṇi maṁtrīṁśca jñātīn bhātr̥̄n sutān hitān bhōgān dārāṁśca laṁkāṁ ca vināśaṁ mā upānaya||
' See the city of Lanka along with its market places and streets being burned by Rama's wrath and Sita's glowing fire. Do not bring about the destruction of your clan, brothers, friends, ministers, sons, wives and all pleasures'.
satyaṁ rākṣasa rājēṁdra śr̥ṇuṣva vacanaṁ mama||38||
rāmadāsasya dūtasya vānarasya ca viśēṣataḥ|
sarvān lōkān susaṁhr̥tya sabhūtān sa carācarān||39||
punarēva tathā sraṣṭhuṁ śaktō rāmō mahāyaśāḥ|
sa|| rākṣasa rājēṁdra mama dūtasya vānarasya viśēṣataḥ rāmadāsasya satyaṁ vacanaṁ śr̥ṇusva ||rāmaḥ mahāyaśaḥ sarvān lōkān sabhūtān sa carācarān susaṁhr̥tya punarēva tathā sraṣṭuṁ śaktaḥ ||
' Oh King of Rakshasas ! Hear the truthful words of this messenger a Vanara , specifically the servant of Rama. Illustrious Rama , after destroying all the worlds along with all beings can again recreate as before'.
dēvāsura narēndrēṣu yakṣarakṣōgaṇēṣu ca||40||
vidhyādharēṣu sarvēṣu gandharvēṣūragēṣu ca|
siddhēṣu kinnarēndrēṣu patatriṣu ca sarvataḥ||41||
sarvabhūtēṣu sarvatra sarvakālēṣu nāsti saḥ|
yō rāmaṁ pratiyudhyēta viṣṇutulya parākramam||42||
sa|| viṣṇutulyaparākramaṁ rāmaṁ pratiyudhyēta dēvāsuranarēṁdrēṣu yakṣarakṣōgaṇēṣu ca sarvēṣu vidyādharēṣu gandharvēṣu uragēṣu ca siddhēṣu ca kinnarēndrēṣu sarvataḥ patatriṣu sarvabhūtēṣu sarvatra sarvakālēṣu nāsti||
' Equal to Vishnu in valor , there is none who can combat Rama among all the kings of Devas and Asuras, among the Yakshas and Rakshasas, among all Vidhyadharas , Gandharvas, Uragas and Siddhas or Kinnaras. All over the worlds among birds all beings, in all places at all times there is none.
sarvalōkēśvara syaivaṁ kr̥tvā vipriya muttamaṁ|
rāmasya rājasiṁhasya durlabhaṁ tava jīvitam||43||
sa|| sarvalōkēśvarasya rājasiṁhasya rāmasya ēvaṁ uttamam vipriyaṁ kr̥tvā tava jīvitam durlabhaṁ ||
Having done this great offence to Rama , the Lord of all worlds, lion among princes , your life is difficult to sustain.
dēvāśca daityāśca niśācarēndra gaṁdharvavidhyādharanāgayakṣāḥ|
rāmasya lōkatrayanāyakasya sthātuṁ naśaktāḥ samarēṣu sarvē||44||
brahmā svayaṁbhūścaturānanōvā rudrastriṇētraḥ tripurāntakō vā|
indrō mahēndrōḥ suranāyakō vā trātum na śaktā yudhi rāmavadhyaṁ||45||
sa|| niśācarēṁdra dēvāśca daityāśca gandharvavidhyādharanāgayakṣāḥ sarvē lōkatrayanāyakasya rāmasya samarēṣu sthātuṁ na śaktāḥ ||yudhi rāmavadhyaṁ svayambhūḥ caturānanaḥ brahmā vā trinētraḥ tripurāṁtakaḥ rudrō vā iṁdraḥ suranāyakaḥ mahēṇdraḥ vā trātuṁ na śaktāḥ||
' Oh the king of night beings ! There is none among Devas Daityas, Gandharvas, Vidhyadharas, Nagas, Yakshas who can stand in the battle against Rams the leader of the three worlds. The self born four headed Brahma or the tree eyed destroyer of Tripura, Rudra or Indra or Mahendra cannot protect in war one whom Rama has decided to kill'.
sa sauṣṭavō pēta madīnavādinaḥ
kapērniśamyāpratimō:'priyaṁ ca|
daśānanaḥ kōpavivr̥ttalōcanaḥ
samādiśat tasya vadhaṁ mahākapēḥ||46||
sa|| apratimaḥ saḥ daśānanaḥ adīnavādinaḥ kapēḥ sauṣṭavōpētaṁ apriyaṁ vacaḥ niśamya kōpavivr̥talōcanaḥ tasya mahākapēḥ vadhaṁ samādiśat ||
'The ten headed one who has no equals, hearing the extremely skillful unpleasant words of the Vanara with eyes rolling in anger ordered the killing of the great Vanara'.
ityārṣē śrīmadrāmāyaṇē ādikāvyē vālmīkīyē
caturviṁśat sahasrikāyāṁ saṁhitāyām
śrīmatsundarakāṁḍē ēkapaṁcāśassargaḥ ||
Thus ends the Sarga fifty one of Sundarakanda in Ramayana the first poem composed in Sanskrit by the first poet sage Valmiki.
|| om tat sat||