||Sundarakanda ||

|| Sarga 65||( Slokas in English Script )

 

Sanskrit Sloka text in Devanagari, Gujarati, Kannada, Telugu , and English

||om tat sat||

sundarakāṇḍa.
atha paṁcaṣaṣṭitamassargaḥ||

tataḥ prasravaṇaṁ śailaṁ tē gatvā citrakānanam|
praṇamya śirasā rāmaṁ lakṣmaṇaṁ ca mahābalam||1||
yuvarājaṁ puraskr̥tya sugrīva mabhivādya ca|
pravr̥tti matha sītāyāḥ pravaktumupacakramē||2||

sa|| tataḥ citrakānanaṁ prasravaṇaṁ śailaṁ gatvā śirasā mahābalaṁ rāmaṁ lakṣmaṇaṁ ca praṇamya yuvarājaṁ puraskr̥tya sugrīvaṁ abhivādya ca sītāyāḥ pravr̥ttiṁ pravaktuṁ upacakramē ||

Then having arrived at the Prasravana mountain with wonderful forests, offering salutations to Rama Lakshmana and Sugriva , keeping the prince ( Angada) in the front , they began telling the story of Sita.

rāvaṇāṁtaḥ purē rōdhaṁ rākṣasībhiśca tarjanam|
rāmē samanurāgaṁ ca yaścāyaṁ samayaḥ kr̥taḥ||3||
ētadākhyāṁti tē sarvē harayō rāmasannidhau|

sa|| tē sarvē harayōḥ rāvaṇāṁtaḥ purē rōdhaṁ rākṣasībhiḥ ca tarjanam rāmē samanurāgaṁ ca yat ayaṁ samayaḥ kr̥taḥ rāma sannidhau ētat ākhyānti ||

The Vanaras told about the detention in Ravana's harem, the threats by the Rakshasis, the devotion to Rama, the time limit , all of that in the presence of Rama.

vaidēhīmakṣatāṁ śrutvā rāmastūttaramabravīt||4||
kva sītā vartatē dēvī kathaṁ ca mayi vartatē|
ētanmē sarva mākhyātaṁ vaidēhīṁ prati vānarāḥ||5||

sa||vaidēhīṁ akṣatāṁ śrutvā rāmastu uttaraṁ abravīt|| sītā kva vartatē | dēvī mayi kathaṁ vartatē | vaidēhīṁ prati ētat sarvaṁ vānarāḥ ākhyātaṁ||

Hearing that Vaidehi is not harmed Rama too asked .' How is Sita? How is she towards me? Oh Vanaras tell me everything about Sita.'

rāmasya gaditaṁ śrutvā harayō rāmasannidhau|
cōdayaṁti hanūmaṁtaṁ sītāvr̥ttāṁta kōvidam||6||
śrutvā tu vacanaṁ tēṣāṁ hanumān mārutātmajaḥ|
praṇamya śirasā dēvyai sītāyai tāṁ diśaṁ prati||7||
uvāca vākyaṁ vākyajñaḥ sītāyā darśanaṁ yathā|

sa|| harayaḥ rāmasya gaditaṁ śrutvā sītāvr̥ttāṁtakōvidaṁ hanumaṁtaṁ rāmasannidhau cōdayanti||hanumān mārutātmajaḥ tēṣāṁ vacanaṁ śrutvā dēvyai sītāyai tāṁ diśāṁ prati śirasā praṇamya yathā sītāyāḥ darśanaṁ vākyajñaḥ vākyaṁ uvāca||

The Vanaras having heard what was said by Rama, in the presence of Rama request Hanuman who knows everything about Sita. Hanuman the son of wind god who is wise in speech, hearing their words, bowing his head in the direction of divine Sita, spoke these words.

samudraṁ laṁghayitvā'haṁ śatayōjanamāyatam||8||
agacchaṁ jānakīṁ sītāṁ mārgamāṇō didr̥kṣayā|
tatra laṁkēti nagarī rāvaṇasya durātmanaḥ||9||
dakṣiṇasya samudrasya tīrē vasati dakṣiṇē |

sa|| ahaṁ śatayōjanaṁ āyataṁ samudraṁ laṁghayitvā jānakīṁ sītāṁ didr̥kṣayā mārgamāṇaḥ āgacchaṁ ||tatra samudrasya dakṣiṇasya tīrē laṁkā iti rāvaṇasya nagarī tatra durātmanḥ vasati||

' Having crossed hundred Yojana wide ocean with the intention of seeing Sita, I arrived ( on the other shore). There on the southern shores of the sea is the Ravana's city by name Lanka . There the evil minded one lives.

tatra dr̥ṣṭā mayā sītā rāvaṇāṁtaḥ purē satī||10||
sannyasya tvayi jīvaṁtī rāmā rāmamanōratham|
dr̥ṣṭā mē rākṣasī madhyē tarjyamānā muhurmuhuḥ||11||
rākṣasībhirvirūpābhī rakṣitā pramadāvanē|

sa|| rāmā tatra rāvaṇāṁtaḥ purē satī tvayi manōrathaṁ sannyasyajīvantī rāma sītā mayā dr̥ṣṭā||pramadāvanē virūpābhiḥ rākṣasībhiḥ rakṣitā muhurmuhuḥ tarjyamānā (sītā) mē rākṣasī madhyē dr̥ṣṭā ||

Oh Rama ! There in the harem of Ravana , saw Sita giving up all desires living with her mind fixed in you. Saw her surrounded by Rakshasis , in the beautiful garden protected by ugly looking Rakshasis, being threatened again and again.

duḥkhamāsādyatē dēvī tathā'duḥkhōcitā satī||12||
rāvaṇāṁtaḥ purē ruddhā rākṣasībhiḥ surakṣitā|
ēkavēṇīdharā dīnā tvayi ciṁtāparāyaṇā||13||
athaśśayā vivarṇāṁgī padminīva himāgamē|
rāvaṇādvinivr̥ttārthā martavya kr̥taniścayā||14||
dēvī kathaṁcit kākut-stha tvanmanā mārgitā mayā|

sa|| tathā duḥkhōcitā dēvī duḥkhaṁ āsādyatē rāvaṇāṁtaḥ purē ruddhā rākṣasībhiḥ satī (mayā kathaṁcit mārgitā)| ēkavēṇī dharā tvayi cintāparāyanā dīnā athaḥ śayyā himāgamē padminīṁ iva vivarṇāṁgī (mayā satī kathaṁcit mārgitā)|| rāvaṇāt vinivr̥ttārthā martavya kr̥taniścayā kākut-stha tvanmanāḥ dēvī kathaṁcit mayā mārgitā||

The divine lady with her mind filled with grief, not deserving to experience such sorrow, detained in the Ravana's harem was some how found by me. Wearing her hair in one plait, absorbed in your thoughts, piteous, sleeping on the ground , limbs turned pale like the lotus in the winter, Sita was averse to Ravana and is determined to give up her life. She was having Rama alone in her mind.

ikṣvāku vaṁśa vikhyātiṁ śanaiḥ kīrtayatānaghā||15||
sa mayā naraśārdūla viśvāsamupapāditā|
tataḥ saṁbhāṣitā dēvī sarvamarthaṁ ca darśitā||16||
rāmasugrīvasakhyaṁ ca śrutvā prītimupāgatā|
niyatassamudācārō bhaktiścāsyāstathā tvayi||17||

sa|| anagha naraśārdūla ikṣvākuvaṁśa vikhyātiṁ śanaiḥ kīrtayatā mayā sā viśvāsaṁ upapāditā||tataḥ dēvī saṁbhāṣitā sarvaṁ arthaṁ darśitā rāmasugrīva sakhyaṁ ca| asyāḥ samudācāraḥ niyataḥ tathā tvayi bhaktiśca śrutvā prītiṁ upāgatā ||

' Oh Sinless one! Softly singing the praises of the line of Ikshvakus I inspired her confidence. Then the divine lady spoke. Presented everything to her including the friendship of Rama and Sugriva. Hearing that virtuous Sita whose devotion is fixed in you became delighted '.

ēvaṁ mayā mahābhāgā dr̥ṣṭā janaka naṁdinī|
ugrēṇa tapasā yuktā tvadbhaktyā puruṣarṣabha||18||

sa|| puruṣarṣabha ugrēṇa tapasā tvat bhaktyā yuktā mahābhāgā janakanaṁdinī mayā ēvaṁ dr̥ṣṭā||

' Oh Bull among men ! Thus richly endowed with austerities, imbued with devotion to you , the delight of Janaka was seen by me'.

abhijñānaṁ ca mē dattaṁ yathāvr̥ttaṁ tavāṁtikē|
citrakūṭē mahāprājña vāyasaṁ prati rāghava||19||
vijñāpyaśca naravyāghrō rāmō vāyusuta tvayā|
akhilēnēha yaddr̥ṣṭamiti māṁ āha jānakī||20||

sa|| mahāprājña citrakūṭē tava antikē vāyasaṁ prati yathā vr̥ttaṁ abhijñānaṁ mē dattaṁ||vāyusuta naravyāghraḥ rāmaḥ tvayā iha yat dr̥ṣṭaṁ akhilēna vijñyāpyaḥ iti jānakī mām āha||

'Oh Wise one ! She gave me the story of the crow in the Chitrakuta as a token of your recognition. Janaki told me " oh Son of wind god ! Rama the tiger among men shall be told all that you have seen here."

ayaṁ cāsmai pradātavyō yatnāt suparirakṣitaḥ|
bruvatā vacanā nyēvaṁ sugrīva syōpaśr̥ṇvataḥ||21||

sa|| sugrīvasya upaśruṇvataḥ ēvaṁ vacanāni bruvatā| yatnāt suparirakṣitaḥ ayaṁ ca pradātavyaḥ||

'These words shall be told within the hearing of Sugriva. Present this that has been protected by me'.

ēṣa cūḍāmaṇiḥ śrīmān mayā suparirakṣitaḥ|
manaśśilāyāḥ tilakō gaṁḍapārśvē nivēśitaḥ||22||
tvayā praṇaṣṭē tilakētaṁ kila smartu marhasi|
ēṣa niryātitaḥ śrīmān mayā tē vārisaṁbhavaḥ||23||
ētaṁ dr̥ṣṭvā pramōdiṣyē vyasanē tvā mivānagha|

sa|| śrīmān ēṣaḥ cūḍāmaṇiḥ mayā suparirakṣitaḥ | tilakē praṇaṣṭhē tvayā manassilāyāḥ tilakaḥ gaṇḍapārśvē nivēsitaḥ kila | taṁ smartuṁ arhasi||anagha divyaḥ niryātitaḥ śrīmān vārisaṁbhavaḥ vyasanē ētaṁ mayā dr̥ṣṭvā tvāṁ iva prahr̥ṣyāmi||

' This auspicious Chudamani was preserved by me carefully. Remind him of the decorative red mark he painted with stone pigment on my forehead when the tilak mark was erased . It is appropriate to remind him of this. Oh Sinless one! the auspicious one sent to you , born in ocean was my solace. Seeing the same I was feeling happy as if I saw you.'

" ī cūḍāmani nā cēta parirakṣiṁpabaḍenu. nā tilakamu cerigipōyinappuḍu maṇiśilanu aragadīsi cekkili mīda rāśina vāḍavu. adi jñāpakamu cēsikonagalavu. ō anaghā ī divyamaina jalanidhilō janmiṁcina cūḍāmaṇini paṁpistunnānu.nijāniki dīnini cūci ninnu cūcinaṭlē saṁtōṣapaḍucunnadānanu"

jīvitaṁ dhārayiṣyāmi māsaṁ daśarathātmaja||24|
ūrdhvaṁ māsānna jīvēyaṁ rakṣasāṁ vaśamāgatā|
iti māmabravīt sītā kr̥śāṁgī dharmacāriṇī||25||
rāvaṇāṁtaḥ purē ruddhā mr̥gī vōtphullalōcanā|

sa|| daśarathātmaja jīvitaṁ māsaṁ dhārayiṣyāmi | rakṣasāṁ vaśaṁ āgatā māsāt ūrdhvaṁ na jīvēyaṁ ||kr̥śāṁgī dharmacāriṇī rāvaṇāṁtaḥ purē ruddhā mr̥gīva utphullalōcanā sītā iti mām abravīt||

'Oh Son of Dasaratha ! I will be living for one month. Coming under their control I will not live beyond a month'. The lady with emaciated limbs, following virtuous life, detained in the harem of Ravana , eyes wide open like a deer in fear, she said this to me.

ēta dēva mayā''khyātaṁ sarvaṁ rāghava yadyathā||26||
sarvathā sāgarajalēsaṁtāraḥ pravidhīyatām||27||

sa|| rāghava yat yathā ētat sarvaṁ ēva mayā khyātaṁ| sarvathā sāgarajalē santāraḥ pravidhīyatām||

' Oh Rama I have told everything that happened. By all means we have to pay attention to crossing the ocean'.

tau jātāśvāsau rājaputrau viditvā
taccābhijñānaṁ rāghavāyapradāya|
dēvyā cākhyātaṁ sarvamēvānupūrvyā
dvācā saṁpūrṇaṁ vāyuputtraḥ śaśaṁsa||28||

sa|| vāyuputraḥ tau rājaputtrau jātāśvāsau viditvā tata abhijñānaṁ pradāya dēvyā akhyātaṁ sarvaṁ ēva saṁpūrṇaṁ ānupūryāt vācā śaśaṁsa||

Realizing that the two princes are sighing in relief , he gave the token , after having told everything in full in an orderly manner.

ityārṣē śrīmadrāmāyaṇē ādikāvyē vālmīkīyē
caturviṁśat sahasrikāyāṁ saṁhitāyām
śrīmatsundarakāṇḍē paṁcaṣaṣṭitamassargaḥ||

Thus ends the Sarga sixty five of Sundarakanda in Ramayana the first poem ever composed in Sanskrit by the first poet sage Valmiki

||om tat sat||